Skip to main content

Osäkerhet som slår rakt in i resultaträkningen

Som representant för LRF sitter jag i Folk och Försvars styrelse, min roll är framförallt att lyfta behovet av en fungerande livsmedelsproduktion i tider av kris och osäkerhet. Härom veckan deltog jag i Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen. Där rör sig en spännande blandning människor. Försvaret, myndigheter, politiker och frivilligorganisationer träffas under tre dagar och får del av ett gediget program. Ett av de mest spännande inslagen i år var den ekonomiska, militära och kulturella analysen av Ryssland.

För första gången på mycket länge pågår ett krig i Europa som flyttat nationsgränser. Ryska annekteringen av Krim har utlöst förväntade sanktioner från Eus sida. Rysslands svar genom importstop av livsmedel från Eu kom inte heller som någon överraskning. Det som inte så många funderar på är dock att Europas säkerhetspolitik betalas direkt av enskilda företagare. I Danmark räknas varje grisföretagare ha bidragit med minst 1 miljon kronor var. Samma sak ser vi nu i Sverige på mjölken, en betydande marknad försvinner i ett nafs och det slår rakt in i lantbrukets resultaträkningar. Den enskilda företagaren tar effekten av storpolitiken. Det kan också vara på andra hållet, vem kunde för något år sedan förutspå att oljepriset skulle vara nere i under 50 dollar fatet?

Som företagare arbetar vi hela tiden med risker, det ligger i företagandets natur. Inga risker inte heller någon möjlighet till vinst. Riskidentifiering är en del i företagsledningen som ökar med globaliseringen och den volatilitet som uppstår på olika marknader. Det gäller att ha en strategi där man undviker, accepterar, förminskar eller transfererar risker. Beroende på riskens sannolikhet och inverkan på företaget om den infaller så har vi olika strategier, vi säkrar priset på pengar genom att binda räntor eller foderkostnader genom terminsaffärer på soja. Vi undviker djursjukdomar i våra besättningar genom smittskyddsbarriärer och byggnader är försäkrade mot brand. Många jobbar mycket aktivt med denna del av ledningen av sitt företag och andra har anledning att se över sina strategier. Men den stora politiska risken är svår att omhänderta och ta höjd för, i många fall omöjlig att hantera. Våra företags utsatthet ökar.

Många länder i världen bygger sina samhällen på värden med demokratisk grund, vi värnar starkt de mänskliga fri- och rättigheterna. Dessa stater blir också, i sin öppenhet och demokratiska anda, sköra för terrorattentat. Detta ser vi hända runt om i världen, terrorn är både global och lokal. Många tecken pekar nu på att de senaste tjugo åren varit en parentes i Europas stabilitet. Vi ser en flyktingvåg i världen som inte skådats sedan andra världskriget. Krigen ändrar karaktär från mellanstatliga till milisinriktade. I norra Afrika har den arabiska våren gått över i senhöst. Mellanöstern är en krutdurk, och från Saudi Arabien finansieras IS och Boko Haram. Samtidigt pågår också en fantastisk tillväxt i världen där alltfler lyfts ur fattigdom och medelklassen är på frammarsch.

I Sverige har människor idag en stark tro till att myndigheter kommer att garantera att det finns mat i nödsituationer. Så är inte fallet. Vi vet av en transportutredning att hyllorna i affärerna kommer att gapa tomma efter ett par dagar. Sverige är i dag det land i EU som är mest beroende av livsmedelsimport. Samtidigt ska vi också vara medvetna om att dagens lantbruk kräver såväl ständig tillgång till energi som kommunikationsmöjligheter. ÖB varnade för något år sedan att Sverige kunde försvaras maximalt en vecka och då mot särskilt mål, sedan behövdes hjälp. Många lever i tron att NATO skulle rädda oss, något som NATOchefen Anders Fogh Rasmussen tydligt dementerade på förra årets Rikskonferens. Vi kan räkna med att 2015 års försvarsbeslut kommer att leda till stärkt militärt försvar. Vi lever mycket nära ett land som inte drar sig för att annektera omgivande länder när man anser sig ha stora intressen, Baltstaternas säkerhet är också vårt ansvar genom solidaritetsdeklaration.  Känslan av trygghet krymper i Sverige genom kränkningar i luft och vatten över och i Östersjön. I dessa tider är inget naturligare än en uppgradering av synen på inhemsk livsmedelsproduktion. Jag ser framemot en livsmedelsstrategi som lägger basen för en vidare syn än att mat ska vara billig.