Skip to main content

Djurskydd ATL okt 2010

By februari 25, 2010november 23rd, 2014Debatt

Marit Paulsen gästade Kungliga Skogs och Lantbruks Akademien härom veckan. Ämnet för dagen var ”Harmonisering av djurskyddet i EU”. Hon menar att djurskyddet bör få en likvärdig bottenplatta inom unionen och medlemsstaterna därmed inte lagmässigt kan avvika efter eget godtycke.

Sveriges Grisföretagare står bakom den svenska djurskyddslagen. Men vi bejakar en harmonisering inom EU därför att vi är en del av EU, därmed har vi också ett ansvar som sträcker sig längre än till den svenska gränsen. Det känns angeläget att höja djurskyddet för den stora massan grisar istället för att stirra sig blind på den alltmer tynande skaran i Sverige.

Utan tvivel har svensk djurskyddslag inneburit väsentliga merkostnader för grisnäringen som inte gått att ta ut på marknaden. Detta har lett till en omfattande sänkning av produktionen det senaste decenniet, det är en miljon grisar som flyttat ut till länder med lägre djurskydd. Därutöver skulle den konsumtionsökning av griskött som varit gett utrymme till nästan en halv miljon grisar till. En marknad som gått den svenska grisföretagarens näsa förbi. Vi producerar uppenbarligen något som den stora mängden konsumenter inte vill ha.

Nu höjs alltfler röster från grisföretagare som vill se lika villkor, med det menas troligen likartade djurskyddsvillkor som Danmark. Det finns idag inget som heter lika villkor på djurskyddet på gris inom EU, det finns alltid någon som producerar under bättre villkor. Att kräva lika villkor är ett lönlöst projekt som inte leder någon vart så länge det inte finns en ramlag i EU eller politiskt delade meningar om djurskyddslagen i Sverige. Om det är något som svenska politiker är rörande överens om, oavsett blocktillhörighet, så är det djurskyddslagen.

En översyn av CAP görs nu för att ge nya förutsättningar efter 2013. Kanske är det äntligen dags att vi bönder får betalt för den kollektiva nyttigheten djurskydd. Under tiden som de byråkratiska kvarnarna mal i Bryssel så behöver djurskyddet i Sverige stöd för att produktionen ska överleva. Det borde gå att stötta djurskydd precis som det går att stötta positiva miljöåtgärder. Ge en ersättning för viktiga djurvälfärdsparametrar, svansen kvar på en gris vid slakt är en bra indikator för god närmiljö och en lösgående bobyggande sugga visar på en uppfödning där det tas hänsyn till naturligt beteende. Detta skulle kunna ingå i en djurskyddsersättning fram till dess djurskyddet harmoniserats inom EU. Uppenbarligen är marknaden och konsumenten ännu inte beredd att betala för djurvälfärd. Därför måste det tas ett politiskt ansvar i frågan. Många grisföretagare vill ha kvar den djurskyddslag som finns i Sverige. Denna grupp hörs sällan men är större än man tror. Det finns en enorm stolthet över hur långt Sverige har kommit i djurskydd och förebyggande djurhälsa. Tyvärr kan man inte betala fakturor i valutan stolthet, till det krävs riktiga pengar.